Hej,
Det känns lite olustigt att skriva detta därav throwaway men måste ändå få lite input från andra föräldrar som kanske varit i samma situation.
Jag och min partner har varit ihop i ett par år och har nu en liten bebis, vilket såklart medför att det blir mycket förändringar. Däremot så känns vissa saker lite...sådär. Jag har vissa funderingar kring livet men kanske jag bara övertänker, så tar gärna lite input från er andra om hur ni ser på det hela.
Min partner träffar sina vänner lite nu och då, medan jag inte får till det på samma sätt då jag måste jobba 2 jobb (dag och natt) för att vi ska ha råd med att flytta som hen ville då vår nuvarande stad är "för tråkig". Medan min partner träffade sitt kompisgäng och drog på bar med strippshow så var jag hemma med barnet, nåja det är ju okej. Sen så träffar min partner sina vänner varje månad medan det inte riktigt finns tid för mig...med två jobb och den tid som jag inte jobbar spenderar jag med att vara med vårt barn såklart, så min aörtner får sin fritid. Så jag träffar mina vänner bara på vår semester och då säger ofta min partner att jag träffar dem "för mycket" då det kan bli en vecka eller kanske två om vi har planerat en gemensam resa eller liknande.
Min familj bor i en annan stad och samma sak där, bara under sommarsemestern har vi tid att träffa dem. Under 5år har vi en gång firat jul med min släkt och då var det i november så december krockade med jobbet tyvärr. Nåja, vi träffar min partners föräldrar ofta och övriga släkten i alla fall ett par gånger per halvår (högtider, vissa helger). Det blir liksom bara naturligt att vi ska åka till dem men aldrig min släkt men det är väl geografiska avståndet som spökar...
Gällande ekonomin så gillar min partner att ha stenkoll. Innan jag ens gått lönen så efterfrågas kontoutdrag och specifikationer, jag har aldrig undanhållit en enda krona men det ska kontrolleras I alla fall...jag ber ju inte om sådant då det känns som lyxfällan. Min partner vill också se kvitton när jag handlat varje gång om så bara ett paket blöjor liksom. Min partner vill också veta koden till min mobil och dator men håller sin egen kod hemlig..
Min partner vill ju också veta vart jag är, om jag är på jobbet och typ har en timme hålrum mellan två möten så förväntas jag åka hem eller i alla fall redovisa vart jag är och vilka jag möter. Vidare så har jag fått sluta med vissa aktiviteter då mitt ex kan vara där och det skapar avundsjuka så jag har helt slutat med fritidsaktiviteter då jag inte orkar berätta vem som varit där och ej varje gång.
Nu är det som sagt dags för flytt då min partner önskat det. Jag hade ju tänkt vi kunde flytta under min semester men då min partner bytt jobb så går inte det, så det blir flytt under mitt arbete och semestern uteblir. I samband med detta har min partner påpekat att det är viktigt att vi är beredda på att åka och hälsa på min partners släkt regelbundet om än det aldrig var aktuellt gällande min familj, men så kanske det brukar vara...
Är lite vilsen i det hela helt enkelt. Försöker vara närvarande och liksom lägger all min tid utöver jobbet på familjen, träffar inte vänner eller släktingar eller har ens fritid. Den tid som jag inte är på jobbet är antingen att avlasta min partner med vår bebis eller sköta hushåll med handling/städning/matlagning osv.
Känner mig bara så otillräcklig och vet inte vad jag ska göra i detta.